Kameran kan röra sig på många olika sätt, och kamerans rörelser används för att förmedla många olika saker. Kamerarörelserna kan även ge upphov till olika effekter. En stationär kamera kan vändas vågrätt (panorering) eller lodrätt (tiltning). När man zoomar är det inte själva kameran som rör sig, utan känslan av rörelse åstadkoms med hjälp av kamerans objektiv.
Kameran kan även röra sig jämsides med en person, vilket ofta obemärkt skapar livfullhet i bilden. För det andra kan olika kameraåkningar användas för att förhöja bildberättandets effekt.
En kamera i rörelse kan även ge uttryck för en persons blick, varvid kamerans rörelse framåt kan till exempel motsvara en person som promenerar. En kamera som rör sig bakåt kan användas för att utvidga landskapet som syns i bild.
Kamerans rörelse påverkar också stämningen i filmen. Att kameran rör sig på ett egendomligt sätt eller alltför långsamt eller till exempel zoomar in snabbt kan verka skrämmande.
Titta på filmklippet (Iris)
- Vilka olika bildutsnitt och bildvinklar har använts i scenen?
- Vilken kamerarörelse handlar det om här?
- Vilka stämningar förmedlar dessa berättarknep?
Titta på filmklippet (Kalle Träskalle och Stumpen i snömannens spår)
I scenen har flera bildvinklar och rörlig kamera använts.
- Vilken typ av kamerarörelse kan du upptäcka i scenen?
- Lägger du märke till en subjektiv kamera i scenen?
- På vilket sätt härmas tittarens blick i bilden?
- På vilket sätt rör man sig framåt i tiden i scenen?
- Vilka metoder används för att ge liv åt Kalles och Stumpens samtal?
(se nästa sida Klippning)