Propagandafilm

Film – oavsett om det är fråga om en popularfilm eller en dokumentärfilm – påverkar hur uppfattningar och attityder intas. Påverkan kan vara diskret, dold eller uppenbar.  Extrema former av påverkan är propaganda, som syftar till att påverka den allmänna opinionen t.ex. genom att ändra sanningen, hemlighålla information eller sprida ensidig information samt tillspetsa eller förenkla den. Genom propaganda strävar man efter att främja sina egna mål genom att vädja till känslor och motsättningar till det som är rätt och det som är fel. Attityder och åsikter påverkas bl.a. genom förmedling av desinformation, manipulation och dold påverkan.Ofta tänker man först på krigspropaganda och negativ påverkan. Propaganda kan också ha positiva mål, såsom hälsoupplysning eller påverkan på klimatförändringen.

• Fundera på vilka aktuella diskussioner som nu förs i offentligheten. Är det möjligt att identifiera propaganda i dem?
• Vad är desinformation? Vad är fuskmedier?
• Vilket perspektiv ger fuskmedierna? Vem beslutar om mediernas innehåll? Bekanta dig med desinformation och fuskmedier på Skolbios webbplats.
• Hur kan man behandla propaganda med hjälp av film?

Bekanta dig med ämnet i Skolbios läromedel:

War/Peace: Radikalisering och propaganda

Michael Moores Capitalism: A Love Story: Propaganda och populism

Boktjuven: Censur och propaganda

Krigspropaganda

Propaganda har alltid varit en del av krigföring. Med hjälp av den ville man under krigstiden påverka inte bara hemmafronten för att lättas höja den allmänna stämningen, utan också stärka stridsviljan.

Genom propaganda skapades en hjältebild av de egna soldaterna samt en negativ bild av fienden. Därför grundade Finlands försvarsmakt 1937 ett propagandaförbund i vilket bl.a. författarna Armas J. Pulla, Olavi Paavolainen och Mika Waltari var medlemmar.

I den amerikanska krigsdokumenten Finland Fights! försvarar sig det fredsälskande Finland modigt mot den enorma röda armén. Rysslands ansikte var Stalin, Finlands president Kallio. Filmen presenterar bl.a. bombningarna i Helsingfors och striderna på Mannerheimlinjen.

President Rytis radiotal 25.6.1941 filmades också omedelbart efter fortsättningskrigets början. Filmfotograferna Heikki Aho och Björn Soldan från Statens underrättelsetjänst sammanfattade talet till en kortfilm där presidenten fördömer bombningarna som startade fortsättningskriget och lovordar Finlands och Tysklands gemensamma slagkraft. Talet förhöjs av aktuella nyhetsfilmer.

Försvarsmaktens informationsinslag från 1940, under vinterkriget, varnar för främmande staters spioner. Skådespelare är Siiri Angerkoski och Uuno Laakso.

Författarbilden, som färdigställdes 1943 under fortsättningskriget av Vappu Roos, presenterar bland annat Mika Waltari och Olavi Paavolainen. Waltari, som presenterades hemma, var under krigsåren Statens underrättelsetjänst viktigaste scenarioförfattare som deltog i opinionsbildningen. Högkvarterets Olavi Paavolainen sitter i skulptören Essi Renvalls ateljé oförtäckt i kommunikationsofficerens uniform. Paavolainen hade som uppgift att skriva krigsreportage och skicka krigskorrespondenternas texter.

Jees ja Just-filmen grundade sig på Armas J. Pullas första krigsroman ”Ryhmy ja Romppainen”, där sergeant Kalle Ryhmy och fänrik Ville Romppainen var hjältar. Pullas verk hånade fienden och lovordade de finländska soldaterna under vinterkriget 1940. Risto Orko anpassade sin film för att påverka stämningen i fortsättningskriget under ställningskriget i 1943. I filmen utdömas bl.a. Röda arméns ledning förfärligt. Dess förevisningar förbjöds när freden trädde i kraft.

Suomi-Filmens militära komedifilmer användes som krigspropaganda för att underblåsa folkets negativa attityd gentemot Röda armén. Matti Jurva framförde den berömda propagandasången ”Njet, Molotoff!”, som han komponerade och Tatu Pekkarinen skrev orden till och som också spelades in 1942.