Dokumentärfilm har förknippats med otaliga definitioner genom de senaste hundra åren. Det finns ingen överenskommelse om vad dokumentärgenren egentligen innebär, trots att i de flesta då vi möter dokumentärer har vi en klar uppfattning om vad vi ser på.
Vad kan vi skåda i en dokumentärfilm? En dokumentärfilm lagrar, avslöjar och förvarar. Att filma och bevara nutida fenomen är välbekant från televisionens dokumentariska reportage. Att avslöja något kan kopplas med situationer då kameran undersöker saker, fenomen eller information vi inte lyckats komma åt innan, eller då det eftersträvade är okänt eller hemligt. Förvaring framkommer tydligt i historiska material som fungerar som en källa till en försvunnen värld.
Genom sitt budskap kan en dokumentärfilm främja något, men också övertyga om sitt ämne. Dokumentärfilmer kan ha en utforskande attityd – en film kan analysera eller begära svar. Filmen kan utbilda, upplysa och kultivera om exempelvis vetenskapliga ämnen. Dokumentärfilmens genrer eller underarter är nyhetsfilm, folklivsfilm, upplysningsfilm och resefilm. Såsom andra filmgenrer är även dokumentärfilmens genrer i konstant förändring och regleras enligt marknaden. Publiken och konsumenterna bestämmer vilken benämning inom dokumentärgenren de godkänner och när.
Dokumentärer kan i vissa fall kopplas ihop med propaganda och olika propagandakampanjer. Likaväl har det skapats dokumentärer som kretsar kring skandaler och som är gränsöverskridande. Dokumentärfilmsproduktion har även en ekonomisk aspekt då de underhåller publiken och ger vinst till filmens skapare.
Det essentiella i dokumentärer är deras sätt att närma sig det valda ämnet. Dokumentärfilmer är en form av konst och innehåller även en estetisk strävan. Det finns en stor skala av dokumentärer och filmskaparens möjligheter inom dokumentärgenren är lika stora som inom fiktionsfilmen.